End of season

Igår morse stod jag redo på morgonkvisten, iförd ullunderställ, dubbla ullstrumpor, ullunderkläder (grejen med att hänga runt i arktisk miljö, eller Jämtland för den delen, är ull – om det inte framgått) kokat vatten upphällt i massa termosar och den frystorkade maten redo att packas ner i en ryggsäck. Det var dags för 3-milen.

Men träden blåste så att de såg ut att gå av utanför fönstret medan vi åt frukost. ”Äh, lite blåst får jag leva med, det måste jag vara beredd på när vi är på Svalbard också”, tänkte jag, och imponerades faktiskt av min attityd.

När det var dags att bege sig mot den lilla sjöboden där vår järnskrotslastade pulka står parkerad såg det ut så här på sjön. 5-7 cm vatten på sjön som dagen innan var helt snötäckt när Viktor körde sina 3 mil. Det hade inneburit ca 7-9 timmars skridskoåkning i vatten, fast med skidor. I närmast stormväder. And that ain’t no good idea.

Vi kanske borde fått en förvarning om hur illa det var när dottern drog upp rullgardinen och överraskat ropade ”Titta mamma, det är en sjö i trädgården. Den vill jag bada i, får jag det?” All snö har bokstavligen försvunnit över en natt. Plusgrader och hård vind ett par dagar i rad gör att vintersäsongen kan få ett bryskt slut här uppe i fjällvärlden, i alla fall på marknivå.

Vi får acceptera att skidsäsongen är över för vår del. Vi har skidat så många mil vi har kunnat, så många dagar vi har kunnat. Nu är det drygt en vecka kvar innan avfärd och vi får hoppas att vi har det som krävs i kroppen.

Det lär om inte annat märkas när vi kommer till Svalbard.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s